...och då sa jag...

...och då sa jag till Johan i svängen: "Hoppas att hunden var blött!" Oj, vad vi skrattade den dagen! Men nu till något mer seriösare som inte handlar om min vilda ungdom, vart har alla tagit vägen egentligen? Har världen dött och försvunnit? Är jag ensam kvar? Nä, det tror jag inte. Men som det ser ut här så skulle man kunna tro det.

På tal om ensam kvar; började spela ett spel som heter Penumbra: Black Plague i helgen. Det skall tydligen vara ett äventyrsskräckspel. Mycket problemlöning á la Monkey Island innehåller det i alla fall, tyvärr är jag så dålig på den sortens problemlösning att allt tar otroligt mycket längre tid än det borde. Annars är jag inte så förtjust i varken skräckspel eller äventyrsspel men tycker att det är bra att variera vad man spelar för att hålla ett öppet sinne.

Antingen slopar vi det här med blog eller så får vi fart på skiten! Kom igen nu fö'fan!