Jag har vanligtvist inte ett särskilt intressant liv då jag oftast sitter framför datorn och jobbar på det ena eller det andra, målar, ritar och läser. Det är därför ni inte lär få ta så stor del av mitt normalliv på bloggen då det knappast ens kan kallas för ett liv till att börja med och lag lär aldrig ha något att skriva om. Men det kommer bli roligt att läsa det ni andra har att publicera.
Istället får jag ljuga ihop något...
Idag var jag ute och gick längs med affärerna i centrum då plötsligt jag såg en karp svävande omkring i luften framför mig. Den verkade orolig på sättet den rörde sig, den liksom lirkade sig fram och tillbaka halvt avvaktande och som om den sökte efter något, vände sig om då och då för att speja omkring i hundra graders riktningar. Munnen öppnade och stängde sig var och vartannat samtidigt som luftbubblor smög sig förbi grottöppningen som markerade fiskens ansikte och lyftes mot den gråblå himlen.
Plötsligt tittade han mot mig och överraskad stannade jag upp i mina korta steg. Jag såg mig omkring; Ingen annan hade reagerat på detta fenomen. Var jag den enda som kunde se honom? Var jag hög på något eller, tuggummi kanske? Nåväl, när jag väl råkade i fixerad ögonkontakt med den tyngdlösa firren kunde jag inte vända bort blicken. Han flöt långsamt mot mig och öppnade munnen som gav intrycket av att han ville påbörja ett samtal men då plötsligt...
Dök hundratals karpar upp ur ingenstans och flög förbi mig!
Den ensamma karpen jag hade sett innan försvann bland stimmet och jag får nog aldrig se honom igen för att ta reda på vad det var han hade på hjärtat. När fiskarna väl hade passerat mig och jag vågade titta runt igen fanns det inga spår kvar alls av karparna.
Vad kunde det betyda?
JO ATT JAG HAR DÅLIG OCH CHEESY FANTASI samt inte kan skriva...
God natt.
Inlägg
Haha vilken historia :P Tänk om jag fick se en så fisk svävande framför mig nån gång =)
SvaraRadera