Trans

Det är konstigt hur mina inlägg tenderar att handla om droger. Här är nämligen ett till sådant. Dock handlar det inte denna gång om kemiska substanser, trevligt som det må vara. Nej vad jag nu talar om är audiovisuella upplevelser manifesterade i rytmiska kroppsrörelser som tar en till nya emotionella höjder.

Dans.

Jag brukar ofta helt förlora mig själv på dansgolv. Ju intensivare och hårdare musik desto bättre. Jag låter rytmen och melodin helt ta kontroll och slänga runt mig bäst den vill. Ett blixtrande stroboskop gör saken ännu bättre. Mörker och psykedeliska ljus och ljudeffekter bidrar till att jag kommer in i en sorts trans, ett tillstånd av tidlöshet och extas. När jag dansar finns inget annat. Inte folk runtomkring, inte klockor eller scheman, inga uppgifter, obligationer eller måsten. Inget spelar länge någon roll.

Tyvärr tar det ju slut så småningom. Men det kommer alltid igen. Alltid.